Trygghet är block nummer två i Maslows behovstrappa ändå är det så svårt för vård, skola och omsorg att förstå detta behov hos oss med audhd.

Vi behöver möta människor som är tydliga och förutsägara. För att en människa ska kunna vara det är det viktigt att personen är här och nu. Det får inte finnas andra tankar och känslor som stör eftersom det som personen säger ska bottna i känslan som ska bekräfta att personen menar det hen säger. Beteenden, miljön och verksamhetens rutiner behöver vara förutsägbart. Allt som är oförutsägbart kostar mycket energi för oss. Visuella resurser hjälper oss att spara energi till exempel bildscheman, bildstöd och timestock. Det är dock viktigt att använda dessa resurser som hjälpmedel och inte ett sätt att få någon att göra som man vill. Att personen är konsekvent är också viktigt, det som personen gör, säger och är behöver hänga ihop och vara tydligt. Det bör inte finnas några tvivel eftersom trygghet kommer när en person är förutsägbar och någon att lita på.

Vården tror att vi inte förstår något, inte kan ta till oss information, kan prata förbi oss och eller/över huvudet på oss. Ständigt blir vi dåligt bemötta och får inte svar på våra frågor utan de hittar på ett svar som inte alls är svaret på frågan. Detta skapar STOR otrygghet hos en grupp patienter som verkligen behöver bli lyssnade på. Audhd är olika från varje person – så vi förstår att vården inte har alla svar, vi önskar bara bli lyssnade på. Det är vi själva som vet hur vi fungerar och vilket behov av hjälp/stöd vi behöver för att få en fungerande vardag.

”Socialstyrelsens riktlinjer är just det, riktlinjer. Tyvärr. Sen kokas det ner till regionala medicinska riktlinjer i varje region. Jag personligen tycker att ansvarsfördelningen är väldigt tolkningsbar. Arbetar man på psykiatrin ser man det på ett sätt, arbetar man på vårdcentral ser man det på ett sätt. Observera att det är mina personliga åsikter”. *personal SÄS, 2024-03-28*

”Jag är inte stolt över att arbeta på BUP – men just nu hittar jag inte något annat” *personal SÄS, 2024-07-02*

Uttalanden från SÄS som verkligen inte hjälper till att skapa någon som helst förtroende för regionala vården. Utan en enorm tacksamhet att det finns alternativ som Smart Psykiatri och Alm Psykiatri. Smart Psykiatri är privat mottagning med högsta kvalite och flexibilitet. Det sorgliga i det är att man får betala för vad man får. Kvalitet och flexibilitet som skapar trygghet är alltså dyrt. Det skapar ett klass-samhälle där alla inte får god vård. Alm Psykiatri är också bra, men eftersom de har avtal med region Halland så har de en mängd regler att följa. Det påverkar både kvaliten och flexibiliteten på vården. Dock fortfarande mycket bättre än den vård du kan få på SÄS. Smart Psykiatri tar emot alla åldrar medan Alm Psykiatri bara tar emot vuxna patienter.

Som peronal på SÄS nämnde ovan så är Socialstyrelsens riktlinjer bara riktlinjer som kokas ner till regionala medicinska riktlinjer som är alldeles för luddiga. Där krävs omtag för att göra det tydligare så att både vårdpersonal och patienter vet vad som gäller. Tydlighet skapar trygghet för alla!

Efter ömsesidig överenskommelse kan primärvården respektive specialistpsykiatrin i enskilda fall ha ansvar för den andra vårdnivåns patienter. Vid samarbete mellan olika vårdnivåer bör en gemensam vårdplan upprättas. Konsultationsmodell och samverkan
Konsultationsmodellen bygger på kännedom, förtroende och respekt mellan samverkansparterna, för att ge patienten bästa möjliga vård vid tolkning av ansvarsfördelningen. Bra samverkansstruktur kan förhindra onödiga remisser åt bägge håll och öka möjligheten till ömsesidigt lärande. Samverkan i patientärenden, vid behov av konsultation per telefon bör återuppringning ske samma dag i mer angelägna
ärenden och inom några dagar vid ärenden som kan vänta. Vid akuta situationer kan närliggande akutsjukhusväxel koppla till psykiatrins jourlinje eller motsvarande för rådgivning. Om parterna kring mindre akuta ärenden ser behov av regelbundna möten fysiskt eller digitalt kan detta ge goda möjligheter till ömsesidigt lärande och förståelse för
varandras verksamheter.

Vid samarbete mellan olika huvudmän bör en samordnad individuell plan (SIP) upprättas.

En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Socialstyrelsen ger stöd, bland annat med nationella riktlinjer om ohälsosamma levnadsvanor, och med att stärka en ökad fysisk aktivitet med hjälp av metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Socialstyrelsen, 15 nov. 2023.

Just nu augusti 2024 verkar det mest finnas fina ord i dokument skapade av Socialstryrelsen, men det finns inte någon som vet hur detta ska bli verklighet. Det finns många föreningar med gedigen kunskap om olika psykiska och somatiska tillstånd till exempel Funktionsrätt Västra Götaland, Autism VG söder, Riksförbundet Attention. Ta hjälp av dessa föreningar för verksamhetsutveckling. Om dessa föreningars medlemmar får rätt stöd och insattser kan det minska antalet personer som behöver söka vård. Det behövs även samarbete mellan kommun och region i hela Västra Götaland samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

När okunskapen är så stor som den är i dag får vi med audhd kämpa något enormt för att beslutsfattare ska förstå vad vi menar, hur vi fungerar och ofta tas felaktiga beslut. Detta skapar en enorm stress och otrygghet. Kognition är den gemensamma nämnaren för flertalet diagnoser börja där för ökad kunskap.

”Ett skyddsnät med täta maskor så ingen faller igenom” – Ing-Marie Wieselgren, 2022.

Kanske är det detta som Shaun Merphy beskriver i den avslutande scenerna att han växt och kunnat använda sina styrkor tack vare sitt skyddsnät som först bestod av Dr Glassman och sedan växte och blev större.

Under tre dagar startade Ing-Marie Wieselgren dagen med att vlogga från Botaniska trädgården i Visby. Nedan är redigerad text hämtad från dessa vloggar.

Almedalen 4 Juli 2022

Psykisk hälsa handlar om att skapa ett samhälle som är hälsofrämjande. Som här (Botaniska trädgården) att få vara ute i naturen att hitta lugnet, att kunna hinna tänka efter, hitta sig själv och fundera över vad det är som är viktigt för mig i livet. 

Det handlar också om att rusta individer, att få motståndskraft mot allt de där som händer i livet. Även om det är så här vackert kan man gå med jättestor sorg, drabbas av förluster, sjukdom, av konflikter, osämja och man kan tappa fotfästet. Det räcker inte med ett hälsofrämjande samhälle, det räcker inte med en vacker natur utan man behöver ha en motståndskraft för att klara av de här motgångarna som är normala delar av livet. 

Tappar man den där kraften kan man hamna i någon form av psykisk ohälsa. Antingen psykiska besvär som kanske är helt normalt och rimligt utifrån det tillstånd och den situation man lever i, eller också av allvarlig psykiska sjukdom. Får man dem här problemen behöver det finnas bra hjälp det vill säga hållbara insatser för dem som behöver det. 

För endel behövs det hela livet och för andra behövs det bara lite hjälp tillfälligt och det är det vi brukar kalla att vi ska ha ett skyddsnät med täta maskor, ingen ska ramla igenom och alla ska kunna få den hjälp som man behöver. Vare sig det handlar om vård, det som hälso- och sjukvården ger eller det stöd som kanske kommunen ger eller också det här extra stödet i skolan, det kan handla om anpassningar för att kunna fungera. Ibland måste man anpassa samhället för att det ska bli hälsofrämjande.  

Almedalen 5 Juli 2022  

Samhällsförändring – ett hälsofrämjande samhälle där våra hjärnor mår bra. Det handlar om vår yttre miljö, att ha tillgång till natur och att ha en bra stadsplanering, men vi behöver även se till att vi har bra inomhusmiljöer. 

Det handlar också mycket om hur vi ser på varandra, stämningen i samhället och vilka förhoppningarna vi har om framtiden. Vilka fördomar vi har kvar och hur vi tänker om olikheter spelar stor roll. Även vilken ideologi som styr och om vi har något framtidshopp. 

För att kunna bevara framtidshoppet behöver människan se till att få resonans. Det får vi i sammanhang där vi känner oss som ett med naturen, när vi har en plats i något större eller när vi får närhet med en medmänniska (en relation). Då blir det den här resonansen och det är det som ger oss hopp. 

Vi har tyvärr fortfarande en hel del fördomar i samhället mot människor med psykisk sjukdom, men ännu mer om det är kombinerat med beroende eller någon form av missbruk, riskbruk eller utåtagerande beteende. 

När man inte riktigt beter sig som man borde och då glömmer man att människor med beroendesjukdom förutom att de har den sjukdomen att slåss mot så har man också en oerhört svår livssituation. 

I ett främjande och förebyggande arbete måste vi skapa ett gemensamt samhälle där alla hjärnor får plats där det finns möjlighet för alla människor att utvecklas,  du och jag och alla andra alla åldrar det är det samhället vi ska jobba för. Om vi kan göra det så kommer det kunna främja psykisk hälsa och förhindra en del psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd kanske kan lindras. 

Almedalen 6 juli 2022

Hur gott vi än gör samhället kommer människor stöta på svårigheter. Emellanåt är livet inte så enkelt, det är inte så snällt mot oss. Vissa barn får redan från det att de föds växa upp i en jobbig miljö, en jobbig social situation kanske med föräldrar som gör sitt yttersta och ändå blir det inte så bra som det skulle behöva vara. 

Trots att vi har barnkonventionen som lag så har vi inte kommit fram till hur vi ska göra för att verkligen involvera dem de gäller barnen själva. Vi är inte tillräckligt bra på att fråga hur de har det. Är det för att vi egentligen inte orkar se, inte har verktyg att ge dem stöd? 

Skulle förskolan och skolan kunna hjälp till mer för att rusta barn och unga? Det här med livskunskap, ibland kanske livskunskap (att veta hur man ska ta sig fram i livet) faktiskt är viktigare än en del teoretisk kunskap. 

Vi måste hjälpas åt att rusta individerna och självklart är det jätteviktigt för barnen men det är även viktigt genom hela livet. Vi skulle behöva ett ABC att ta hjälp av om vi råkat ut för något svårt i livet. Då börjar vi att göra det som står under A och går sedan vidare till nästa steg och sedan nästa och om det inte hjälper så vet vi vart man ska söka hjälp någonstans. 

Det tillsammans med huskurer, det vill säga att vi gör vad vi kan för att äta, sova, motionera, ha rutiner, träffa vänner, har relationer och vågar vara den vi är samt inte tro på allt vad vi tänker, ja då kommer vi riktigt långt.