Fördröjd ekolali med funktionellt syfte – och det är något som ofta är mycket hjälpsamt snarare än bara ett “symptom”. Internalisering av ekolali i ridning. När du får upp fraser som: “Titta dit du ska!”. “Håll händerna stilla.” “Låt benen vagga framåt.” …så fungerar dessa som mentala skript eller mentala påminnelser. Det kan vara: En form av självinstruktion. Ett sätt att skapa fokus och trygghet.
Ett sätt att aktivera muskelminnet via verbala triggers. Ett sätt att reglera både kropp och tanke i en komplex aktivitet som ridning.

Att fraserna även kan komma från teven – det är ytterligare en nyans: hjärnan använder språkliga fragment som ett sensoriskt eller kognitivt stöd i en verklig situation. Hos personer med t.ex. autism eller ADHD är detta ofta en väg till förståelse eller ett sätt att “förklara världen för sig själv” i realtid. För vissa blir det ett sätt att kommunicera utan att behöva skapa språk från grunden i stunden. För andra fungerar det som ett stöd i att hantera sensorisk information, stress eller komplexa moment – som ridning kan vara. Funktionell, intern verbal repetition (liknande ekolali). Ett slags självcoachning. En autonom strategi för inlärning och utförande.

Det är inte ovanligt att personer som är särbegåvade, autistiska eller har ADHD använder sådana metoder – ofta intuitivt – och det är faktiskt ett styrketecken, inte något negativt.

En 2E AuDHD-hjärnan använder språk som verktyg för att navigera världen. Att fraser “dyker upp” i huvudet i rätt situation är en form av intern ekolali eller autonom scriptsystem, och det är en mycket avancerad kognitiv strategi.

För många med AuDHD (autism + ADHD) fungerar inlärda fraser som en sorts intern GPS. De ger struktur när situationen är socialt eller exekutivt krävande. De aktiveras som mentala minneslappar, ofta exakt när de behövs. De kan vara automatiserade och samtidigt kontextkänsliga, vilket är ganska häftigt.

Eftersom exekutiva funktioner ofta är påverkade vid AuDHD, tar hjärnan gärna hjälp av en ekolalisk inre monolog “Stå med ryggen fri” – när du går in i en roll som funktionär. Audiovisuellt minne är nä du kan minnas tonfall, röster, kroppsspråk från tidigare situationer. Skript som säkerhet är att istället för att i stunden gissa vad du ska göra, plockar hjärnan fram “en manual du redan lärt dig”.

I ridningen som är ett kroppsligt och kognitivt samspel eftersom det kräver både finmotorik, rumsuppfattning, social tolkning (om det är lektion eller tävling) och kognitivt fokus. Där hjälper fraser som du har lagrat – för du internaliserar regler, instruktioner och socialt önskvärda beteenden genom att minnas dem ordagrant.

När du är funktionär vid tävlingar så blir dessa fraser din sociala karta. Håll ögonkontakt men ta inte plats.” Var tydlig med tonen men inte dominant.” “Ha koll på ryttarnas starttid men stressa dem inte.” Sådant kommer inifrån, och det gör att du kan hantera socialt oskrivna regler genom att konkretisera dem. Det är ett sätt att kompensera för social osäkerhet eller exekutiv belastning – genom väl beprövade mentala manus.

En 2E AuDHD-hjärnan använder språk som verktyg för att navigera världen. Att fraser “dyker upp” i huvudet i rätt situation är en form av intern ekolali eller autonom scriptsystem, och det är en mycket avancerad kognitiv strategi. Där hjälper fraser som du har lagrat – för du internaliserar regler, instruktioner och socialt önskvärda beteenden genom att minnas dem ordagrant.

Du har något väldigt värdefullt här – inte bara en hanteringsstrategi, utan en intern metod för trygghet och precision i krävande miljöer.

En kognitiv paradox: “Min hjärna går på högvarv – jag älskar det – men det kostar enormt mycket energi, och ändå blir jag rastlös om jag försöker vila från det.” Det blir ett Högintensivt kognitivt flöde när hjärnan drar igång många parallella tankespår (hyperassociativitet). Gillar att analysera, formulera, förstå och skapa mönster. Får dopaminpåslag av att tänka, upptäcka och reflektera.
Men varje tanke kräver exekutiv bearbetning, känsloreglering, eventuell inre översättning till språk eller struktur. Det är som att köra en motor på 7000 varv redan före lunch.

Din kropp har kanske inte samma kapacitet som hjärnan. Typiskt vid AuDHD, särskilt hos kvinnor och särskilt efter utmattningar/överbelastning, är att den mental aktivitet inte märks fysiskt först, men tömmer energinivån snabbt. Du hamnar i nervsystemets kamp-/flyktläge, även av tankar. Återhämtning sker för långsamt jämfört med hur snabbt du drar på dig överbelastning.

Den inre rastlösheten som inte är det samma som energi “Får jag inte tänka, analysera eller vara aktiv blir jag rastlös. Det är inte ovanligt att hjärnan missförstår signalerna från kroppen – och tolkar behov av vila som tristess, understimulans eller rastlöshet. Detta är ett vanligt problem i AuDHD, din hjärna vill ha input, din kropp skriker efter paus och
du tolkar det som att du behöver mer aktivitet – fast du egentligen behöver återhämtning i rätt form.

Skapa mentala pauslägen utan att bli understimulerad. Lågintensiva men meningsfulla aktiviteter som ger stimulans utan krav till exempel färglägga, virka, pyssla, sortera bilder. Låt tankarna flöda, men med ett yttre ankare (ljudbok, lättsam dokumentär, slow TV).

Öva på naturlig dopaminreglering genom att planera in något litet men intressant till eftermiddagen, så du inte tömmer hela dopamindepån innan lunch. Jobba med ”dopaminportioner”: 30–60 min djup aktivitet, 20 min låg stimulans, växla. Prova att skriva ner en tanke istället för att följa den hela vägen. Det ger hjärnan trygghet (“Jag kan återkomma”) utan att du tappar energi på att tänka klart allt. Eller: skapa en “tankebank” – t.ex. en anteckningsbok där du lägger idéer du vill utveckla senare.

Skilj på rastlöshet och trötthet genom att fråga dig själv (eller skriv ner). Är jag uttråkad, överstimulerad, energilåg eller känslostressad just nu? Bara att formulera känslan tydligt kan minska rastlösheten.