Hästen har spelat en viktig roll i Borås historia – från att vara ett nödvändigt transportmedel och arbetsdjur till dagens användning inom sport, fritid och terapi. Här är en översikt över hästens betydelse genom tiderna i Borås med omnejd:

Äldre tider – hästen som arbetskraft

Bondesamhället (före 1800-talet): I Sjuhäradsbygden, där Borås ligger, var hästen oumbärlig för jordbruket. Den användes för att plöja åkrar, dra kärror och transportera varor. Eftersom Borås geografiskt ligger i ett kuperat skogsområde var hästen också avgörande för att frakta virke från skogen.

Tidiga transporter: Borås blev tidigt en viktig handelsplats. Handlare använde häst och vagn för att frakta textilier och andra varor till Göteborg och andra städer. Hästarna var med andra ord en motor i den framväxande textilhandeln.

1800-talet – industrialiseringens brytpunkt

Textilstaden Borås: När Borås industrialiserades blev hästar ännu viktigare för att frakta varor till järnvägen eller mellan fabriker. Stora hästar, ofta ardenner eller nordsvenska brukshästar, var vanliga.

Stadshästar: Kommunen hade egna “stadshästar” för att dra sopvagnar, brandvagnar och snöröjningsredskap – ett vanligt inslag i Borås stadsbild fram till 1900-talets mitt.

Allmänt om stadshästar i svenska städer

Stadshästar var vanliga fram till ungefär 1950–1960, då motoriserade fordon tog över, särskilt efter andra världskriget. I Borås troligen aktiva från slutet av 1800‑talet och framåt, när staden t.ex. införde hästdragna sop- och brandvagnar. I medelstora städer var det typiskt med 4–10 hästar till kommunala uppgifter (sopning, brand, snöröjning). Borås kommun kan ha haft ungefär inom detta spann, beroende på arbetsbelastning och befolkningsutveckling. Stadens stall placerades ofta i närheten av brandstation eller rådhus, för snabb beredskap. I Borås kan det ha varit nära det gamla brandstationstornet.

1900-tal – från arbete till sport och fritid

Motorns intåg: När bilen och traktorn slog igenom försvann hästen från arbetslivet. Men den levde kvar i kulturen – bland annat i lantbruket längre utanför stadskärnan.

Ridklubbar bildas: I mitten av 1900-talet grundades flera ridklubbar i Boråsregionen. Borås Fältrittklubb, grundad 1934, är en av de äldsta. Här började ridning spridas som fritidsaktivitet, särskilt bland kvinnor, vilket var en stor förändring från tidigare manlig dominans inom ridning.

Idag – hästen i nutida Borås

Ridning som sport och hobby: Borås har ett rikt föreningsliv inom ridsport. Flera klubbar erbjuder träning i hoppning, dressyr och fälttävlan. Borås Fältrittklubb har även anordnat tävlingar på nationell nivå.

Terapeutisk ridning: Hästen används också i terapisyfte – både inom habilitering, psykisk hälsa och särskola. Ridterapi är populärt i området och det finns verksamheter som erbjuder detta.

Naturturism och rekreation: Ridslingor i skogar runt Borås, till exempel i Rydboholm och Kransmossen, används flitigt. Många privatpersoner har också häst i egen regi, och det finns flera stall och ridhus i närområdet.