Nervsystemet fungerar ofta annorlunda vid audhd jämfört med det neurotypiska när det gäller att bearbeta och återhämta sig från fysisk och sensorisk belastning.

Syn

Autism: Många är detaljfokuserade, ser mönster och små förändringar som andra inte märker. Ljuskänslighet, flimrande lampor och starka kontraster kan bli plågsamma.

ADHD: Uppmärksamheten dras snabbt till synintryck i omgivningen, svårt att filtrera bort det oviktiga.

Tillsammans: En miljö med starkt ljus, många färger eller rörelse blir snabbt överväldigande – både för att detaljerna känns intensiva och för att hjärnan inte kan sortera bort dem.

Hörsel

Autism: Svårt att filtrera ljud; allt hörs lika starkt (bakgrundsprat, fläkt, fågelkvitter). Oväntade ljud kan kännas smärtsamma.

ADHD: Hjärnan fastnar lätt i ljud eller blir distraherad av minsta ljudsignal.

Tillsammans: En miljö med prat, musik och bakgrundsljud kan bli kaotisk. Ljudkänsligheten plus svårigheten att hålla fokus leder till snabb utmattning.

Lukt

Autism: Vissa dofter känns överväldigande, kväljande eller triggar illamående. Andra kan vara starkt trygga och nödvändiga.

ADHD: Kan bli extremt distraherad av en doft, svårt att ”släppa taget” mentalt.

Tillsammans: En parfym, matos eller rengöringsmedel kan ta över hela upplevelsen av ett rum och blockera förmågan att koncentrera sig eller ens stanna kvar.

Smak

Autism: Smak kopplas starkt till konsistens; vissa texturer blir outhärdliga. Begränsad kost, eller extremt selektiv.

ADHD: Impulsätande eller stark dragning till vissa smaker för dopaminkickar.

Tillsammans: Svårt att få i sig varierad kost, och ätande kan bli en stresspunkt där både sensorik och impulser påverkar.

Känsel (taktil)

Autism: Kläder kan skava, sömmar kan kännas outhärdliga. Lätta beröringar kan vara obehagliga, medan djup tryck/tyngd ofta känns lugnande.

ADHD: Söker ibland starkare kroppsliga intryck (t.ex. rörelse, klämma, hålla i något).

Tillsammans: För mycket beröring, eller fel sorts beröring, kan orsaka panik. Samtidigt finns ofta ett behov av kontrollerad känselstimulering (fidget, tyngdtäcke).

Balans (vestibulära systemet)

Autism: Kan vara över- eller underkänslig. Vissa ogillar gungande eller snabba rörelser, andra söker dem konstant.

ADHD: Stor rörelselängtan; kroppen vill ofta ha ”action”.

Tillsammans: Ofta ett starkt behov av rörelse för att må bra – men också risk att snabbt bli överväldigad av för mycket eller fel sorts rörelse.

Proprioception (kroppsmedvetenhet i rummet)

Autism: Kan ha svårt att känna var kroppen börjar/slutar, leder till behov av tryck, kramar, hårda rörelser.

ADHD: Kan vara klumpig, stöta i saker, svårt med koordination p.g.a. bristande impulskontroll.

Tillsammans: Både ett behov av att röra på kroppen för att ”känna sig själv” och en risk för att krascha in i överstimulering när proprioceptionen inte matchar omgivningen.

Interoception (inre signaler som hunger, törst, trötthet, stress, känslor)

Autism: Svårt att tolka kroppens signaler; man märker kanske inte hunger förrän det blir panik.

ADHD: Känner ofta signalerna men skjuter upp eller ignorerar dem.

Tillsammans: Kan snabbt bli utmattad eller krascha eftersom kroppen är under- eller översköljd av signaler som inte tolkas i tid. Detta gör stressreglering extra svårt.

När flera sinnen triggas samtidigt – starkt ljus + ljud + social press + hunger – blir hjärnan överfull. ADHD-delen kan driva på aktivitet trots överbelastning, medan autismdelen gör att varje intryck känns mer intensivt och svårfiltrerat. Resultatet är snabb överstimulering, shutdown, eller meltdowns.

Träningsvärk

Träningsvärk är den inflammation och muskelreparation som sker 1–2 dagar efter träning och innebär en viss fysisk stress för alla, men kan påverka ett audhd nervsystem extra mycket, av flera skäl. Träningsvärk innebär en förhöjd kroppslig medvetenhet och stressrespons. Många audhd:are är hyperkänsliga för kroppsliga signaler, inklusive smärta, tryck och stelhet. Detta gör att träningsvärk kan upplevas som mer obehaglig och stressande än hos andra. Kroppen låter mer och hjärnan uppfattar det som ett problem som måste lösas eller undvikas, vilket triggar ökad kortisolproduktion (stresshormon).

Träningsvärk kan skapa oförutsägbarhet i hur kroppen känns och fungerar (svårt att lyfta armarna, plötslig stelhet osv), vilket stör tryggheten och ökar mental stress. Om vardagen redan kräver mycket energi för att organisera, anpassa sig socialt eller hantera sinnesintryck, så blir en fysisk belastning som träningsvärk ytterligare en faktor som knuffar systemet mot överbelastning.

Den totala energiförbrukningen (fysiologiskt + kognitivt) ökar då i flera led. Träningsvärk innebär ökad energiåtgång för läkning: proteinomsättning, inflammation och reparation kräver extra bränsle, särskilt protein och kolhydrater. Ökad kroppstemperatur och puls, även i vila, kan förekomma som del av återhämtningsprocessen – vilket ökar basal energiförbrukning något (upp till +10%). Sensorisk stress och ökad smärtbearbetning kostar mental energi.
Om kroppen blir mindre förutsägbar (t.ex. muskler gör ont när man reser sig), kan den autistiska hjärnan lägga mer energi på att försöka kontrollera och kompensera för detta. En grov uppskattning är att den totala dagliga energiförbrukningen (fysisk + mental) kan öka med 10–25 % de dagar då träningsvärken känns tydligt – mer om man samtidigt försöker upprätthålla normal aktivitet trots smärtan.

För att lindra träningsvärk kan du till exepel ta ett varmt bad eller dusch eller använda värmedyna. Det kan minska smärtan och sänka kroppens stresspåslag.
Extra protein och kolhydrater hjälper både återhämtning och energinivå. Förutsägbarhet – att i förväg veta att träningsvärk kommer och planera vila/aktivitet efter det kan minska stress. Mild rörelse (promenad, stretching) – kan minska stelhet och förbättra cirkulationen utan att öka stress.