Att bli nekad, kritiserad eller bortvald gör ont. Det kan dock kännas värre för personen med adhd, dessutom kan känslostormen vara svårare att hantera. En amerikansk psykiater har lanserat uttrycket ”rejection sensitive dysphoria”, eller RSD, ett särskilt begrepp för personer med adhd som undviker avvisning till varje pris. 

Föreställ dig partnern som skruvar undan från din kram, vännen som läst ditt innerliga meddelande men struntat i att svara eller kollegan som avspisar din idé med syrlig kritik. Avvisning gör ont för alla, men kan vara extra smärtsamt för personer med adhd.

Vid adhd är det vanligt att ha med sig jobbiga och såriga erfarenheter av att ofta få kritik och bli avvisad av jämnåriga och andra viktiga personer under uppväxten, och det här kan skapa en känslighet för den här typen av scenarion. Tilläggsvis finns det vid adhd en neurobiologisk sårbarhet som gör känsloregleringen extra svår för personer med adhd.

Detta berättar Else Waaler, som är legitimerad psykolog sedan 2001 och är specialist inom neuropsykologi.

Vi är sociala varelser och beroende av vår grupp för att klara oss. Att bli avvisad eller utesluten väcker starka känslor i oss såsom obehag, ångest och förtvivlan, i synnerhet vid separationer från människor som står oss nära. Och det kan räcka att tro sig bli avvisad för att starka reaktioner ska dra igång.

Du som besöker engelskspråkiga sajter om adhd kan ha stött på rejection sensitive dysphoria, RSD. Lite grovt kan det översättas till avvisningskänslighet. Begreppet RSD lanserades av den amerikanska vuxenpsykiatern och adhd-specialisten William Dodson. Han menar att avvisning gör extra ont för vissa neurodivergenta personer. Somliga drabbas av en överväldigande, nästan fysisk smärta som följd av att känna sig otillräcklig, oälskad eller missaktad. Personen med RSD som upplever avvisning får en drastisk humörsvängning till förtvivlan, självmordstankar och ibland skoningslös vrede gentemot personen som anses ha orsakat känslan av avvisning. Enligt Dodson brukar personen med denna problematik ha valt en av två vägar: antingen de slår knut på sig själva för att tillfredsställa andra, eller ger upp fullständigt och undviker relationer och karriär. Begreppet RSD har ännu inte fått fäste på svensk mark, men Else Waaler har stött på begreppet.

Det är ingen diagnos i medicinsk bemärkelse, men kan tänkas vara ett bra begrepp som fångar in ett problem jag kan känna igen i vissa av mina adhd-patienter, men långt ifrån alla. Det är ett begrepp vars symptom jag främst förknippar med emotionell instabil personlighetssyndrom, där separationer eller upplevt hot om separationer skapar starka negativa känslor och reaktioner, som är centralt för problematiken, säger Else Waaler.