Idag är det 29e november, det är alltså ca tre månader sedan jag var här inne och skrev i denna blogg. Det har varit en tuff höst på många sätt. Samtidigt som min hjärna har börjat få den stimulans den behöver kognitivt sätt.

Nu har jag suttit med datorn i knät i en kvart och skrivit, suddat, skrivit, suddat… Min hjärna är helt off idag och har visst svårt för att formulera sig.

Igår var meningen att jag skulle prova att vara med i nybörjargrupp, en H1a på Borås Fältrittklubb. Egentligen visste jag att det skulle bli svårt, men hade frågat min läkare och hon hade skrivit ut en extra dos medicin till kvällen. Det var första gången jag tog Ritalin så jag frågade äldsta sonen när han tyckte jag skulle ta den och han sa ta den 20-30 min innan du vill ha effekt. Han har aldrig provat korttidsverkande Ritalin, utan pratade utifrån sina erfarenheter på långtidsverkande Ritalin. Så jag tog den när jag åkte hemifrån. Då hade morgonmedicinen gått ur sedan 90 min tillbaka så det var kaos i huvudet, stressad, kunde inte planera och hittade inte mina saker.

Åkte iväg och snurrade runt på ridhuset en stund innan jag kom fram till att det inte var ok att lägga min stress på någon annan och att om jag var så stressad var det nog inte meningen att jag skulle rida, så jag åkte hem.

Väl hemma känner jag att jag fått effekt av Ritalinen. Min kropp och hjärna var så avslappnad att jag blev som en blyklump i sängen. Det var helt tyst i hjärnan, kändes som det knappt gick att tänka och jag pratade långsamt när jag fick ett telefonsamtal. Satte på ett tvprogram och kunde bara titta på tv inte göra något samtidigt. Kändes så konstigt men samtidigt skönt, den där off-knappen jag önskat mig hela livet. Det var bara inte i den här situationen jag tänkt att jag behövt den utan mer när jag ska sova för att stänga av alla tusen ideer jag ofta har då. Effekten av Ritalinen satt i 3.5 timma sedan var jag tillbaka.

Hade inte vågat ta mina kvällsmedicier när jag kände mig så off/lugn så när Ritalinen gått ur saknade jag effekten av dessa som jag brukar ha när jag går och lägger mig så de tog jag ca fem timmar för sent så sömnkvaliten blev sämre i natt samt att jag tror att de satt i när jag vaknade. Så jag känner mig helt konstig i dag.

Lärdomen var att om jag fick denna effekt av Ritalinen så kanske den yngsta sonen också får det. Vi som har trott att medicinen hjälpt honom lite, men det kanske är tvärtom. Vi får prova och ta bort den för honom och se vad vi får för resultat av det. Det visar också hur svårt det är med centralstimulerande mediciner, vilken medicin som är rätt för personen som tar den och vilken dos som är rätt. Jag har hört talas om personer som inte tycker om dessa mediciner för att de inte känner igen sig själva när de tagit dem, men aldrig tidigare upplevt det själv. Antar att jag har haft tur som hittat en medicin som fungerar för mig och får vara tacksam för att den fungerar så bra dagtid.

Idag är den 3/12, men tänker att jag behöver avsluta det som jag påbörjat här. Det har varit många diskussioner här hemma om vad som hände i torsdags. Jag har tur som har människor i min närhet som förstår vad som hände, för OJ vad det har varit kaos i huvudet efter det. Använde min ”livlina” ring en vän med en gång på fredagen.

Men det är ju bara så min hjärna fungerar och jag får väl acceptera att den behöver vara hemma från en viss tid på dagarna. ”Leva ett liv, inte vinna ett krig” en bok jag fick i uppgift att läsa efter att jag fick min adhd-diagnos 2021. Alltid tyckt att titeln var lite konstig… Varför ska jag inte säga till personer som har fel? Varför ska jag inte driva rättvisefrågor? Varför skulle jag inte engagera mig i föreningslivet? Jo, antagligen för att jag inte lärt mig än att göra lagom. Det blir ett inre krig när olika delar i min personlighet inte är överrens. Det blir ju inte lättare av att man är understimulerad och överstimulerad samtidigt. Vilket verkar vara vanligt vid särskild begåvning – twice-exeptionality, vilket också varit ett stort samtalsämne här hemma senaste veckan. Det var under dessa diskussioner som sonen och jag kom på att vi kan faktiskt vara understimulerade och överstimulerade på samma gång. Vilket ju faktiskt inte alls är bra eftersom båda orskar stress. Dessutom är vi extremt ojämna i hur vi fungerar så det är inte konstigt att människor tycker att vi borde klara mer än vad vi gör ibland.

Så nu tar vi nya tag – sonen har intervju med skola imorgon – antagligen har han förlorat den tid han lagt ner på studier den här terminen just på grund av sin begåvning, alltså 2E (twice-exeptionality). Om du är nyfiken på twice-exeptionality finns det en länk till mer information om du börjar med att klicka på bilden audhd på förstasidan.

En annan spännande sak som vi började diskutera igår, jag och min man är hur något som är väldigt kognitivt krävande kan vara så avslappnande och bidra till återhämtning för en stressad hjärna… Fortsättning följer…