En understimulerad audhd-hjärna (kombinationen av autism och adhd) kan uppleva en unik blandning av utmaningar eftersom både adhd och autism påverkar hur hjärnan bearbetar stimulans. Här möts adhd-hjärnans behov av städig stimulans med autismens tendens att föredra förutsägbarhet och ibland undvika överstumulering. När hjärnan är understimulerad kan det leda till känslor av rastlöshet, frustration och en känsla av att ”fastna” i ett apatiskt tillstånd.

En understimulerad adhd-hjärna kan kännas som en mental tomhet att känslan av att inte ha något att fokusera på eller att världen känns grå. Det kan svårt att hitta något att intressera sig för, även för ämnen som vanligtvis är engagerande. En rastlöshet kombinerat med överväldigande trötthet. Det är en konflikt mellan viljan att göra något och oförmågan att börja. Hjärnan söker intensiv stimulans och kan pendla mellan att vilja dyka in i ett hyperfokus (ofta relaterat till spcialintressen) och att distraheras av impulser som att scrolla på sociala medier eller småäta. Det blir även en emotionell obalans där känslor av irritation, frustration eller att känna sig platt. Att stimma blir då viktigt – att få sensoriska upplevelser genom att till exempel klämma på saker, göra ljud, röra på sig mm.

Vad som händer i hjärnan vid understimulans. Ur ett adhd-perspektiv så blir det dopaminbrist i hjärnan som leder till en konstant jakt på stumulans för att bibehålla fokus och engagemang. Ur ett autism-perspektiv kan det innebära att vissa typer av stumulans (sociala interationer eller överväldigande miljöer) undviks, vilket ytterligare begränsar möjligheten till engagemang. Svårigheten med audhd blir då att hitta en balans mellan adhd-hjärnan behov och autism-hjärnans behov.

Strategier för att hantera en understimulerad audhd-hjärna.

Vi behöver skapa sensorsk stimulans och det kan vi göra genom att använda taktila hjälpmedel som stressbollan, tyngdtäcken mm. Sätta på musik som känns behagliga som kan användas som bakgrundsljud.

Exprimentera med rörelse som att gunga eller använda balansboll.

Utnyttja specialintressen om det känns svårt att starta något, fokuser på ett specialintresse för att komma in i ett flow. Kombinera specialintresset med vardagssysslor (t.ex. lyssna på en podcast om ditt intresse medan du städar).

Bryta monotonin, du behöver skapa variation i din vardag. Om det går, arbeta eller var i en plats som är stimulerande men inte kaotisk, t.ex. ett café eller en lugn park.

Skapa en tyglig plan med små steg och tydliga pauser för att minska motståndet till att börja.

Använda visuella hjälpmedel, som listor eller påminnelser, för att bryta ner överväldigande uppgifter.

Ta regelbunda pauser för att ladda om med sensoriska aktiviteter som är trygga och förutsägbara (exempelvis att leka kinetisk sand eller en fidget). Kort fysisk aktivitet som att hoppa, stretcha eller gå en runda kan väcka hjärnan.

Om understimuleringen är återkommande eller påverkar livskvaliteten mycket, kan adhd-medicin hjälpa att reglera dopaminnivåerna. Terapeutiskt stöd kan också ge strategier anpassade till audhd.

Att förstå och acceptera att understimulering är en del av hur audhd-hjärnan fungerar kan hjälpa dig att hitta sätt att navigera det. Det handlar ofta om att skapa en balans mellan att söka stimulans och undvika överväldigande situationer. Vilket är en otroligt svår uppgift för en audhd-hjärna i vardagen.

Konsekvenser av en understimulerad hjärna

En understimulerad hjärna hos en person med audhd kan leda till flera negativa konsekvenser eftersom dessa hjärnor ofta är hyperkänsliga för brist på stimulans. Nedan är några möjliga konsekvenser.

Mental utmattning och tristess. En understimulering kan ge en känsla av mental tomhet eller rastlöshet. Tristess kan bli så överväldigande att det skapar ångest och frustration. Det kan bli svårt att fokusera eller hitta motivation till uppgifter, även sådant som annars är intressant.

För att kompensera kan personen söka efter snabb stimulans, ofta på impulsiva och ibland destruktiva sätt, som riskbeteenden, överätande, eller scrollande på sociala medier.

Brist på stimulans kan trigga humörsvängningar, irritabilitet eller nedstämdhet. Ökad känslighet för sensorisk överstimulering, eftersom hjärnan kan börja söka sensorisk input på ett kaotiskt sätt.

Understimulering kan göra det svårt att starta eller avsluta uppgifter, upprätthålla struktur i vardagen och att hantera tid och prioritera.

Shutdowns och meltdowns. Vid långvarig understimulering kan det leda till ett shutdown där peronen blir oförmögen att agera eller reagera. Alternativt kan frustration över understimulering leda till meltdowns, som ofta uppstår när hjärnan försöker bearbeta en obalans.

Brist på kognitiv stimulans under dagen kan påverka hjärnan på natten, vilket kan leda till problem men insomning eller dålig sömnkvalitet.

Självskadligt beteende. För vissa kan understimulering leda till repetitiva eller skadliga handling som ett sätt att hantera frustrationen (t.ex. stimming som blir för intensiv eller självskadande).

Det är möjligt att bli sjuk av att vara understimulerad, särskilt om det pågår under en längre tid. Understimulering påverkar både det psykiska och fysiska välmåendet och kan leda till olika hälsoproblem. Bland de psykiska hälsoproblemen hittar vi depression och ångest. Långvarig understimulering kan leda till en känsla av meningslöshet och nedstämdhet. Hjärnan får inte den aktivitet den behöver, vilket kan påverka nivåerna av dopamin och serotonin. Utbrändhet, även om det kan låta paradoxalt, kan understimulering leda till mental utmattning eftersom hjärnan måste arbeta hårt för att hålla igång trots brist på stimulans. Kronisk tristess (boreout) är en annan konsekvens av understumulering vilket är kopplat till utmattningssymptom liknande de vid utbrändhet.

De fysiska symptomen är stressrelaterade symptom. När hjärnan är understimulerad kan kroppen reagera med ökad stress, vilket kan leda till symptom som huvudvärk, muskelspänningar och magproblem. Understimulering kan även leda till sämre imunförsvar vilket gör att du lättare blir sjuk. Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom brist på stimulans är kopplat till stress och inaktivitet.

Understimulering kan leda till försämrat minne och koncentration. Hjärnan kan även tappa sin skärpa, vilket gör det svårare att koncentrera sig eller bearbeta information. Understimulering kan även öka risken för demens.

Understimulering kan leda till att man söker efter snabba kickar och kan då leda till beroende genom missbruk av mat, alkohol, droger eller skärmtid, vilket i sig kan orsaka sjukdom.

Sammanfattningsvis är understimulering hos personer med audhd något att lägga mer fokus på. Hur kan samhället samarbeta så att personer med audhd inte blir understimulerade? Så att dessa personer inte blir sjukare och får större svårigheter än de redan har. I riskzoen för understimulering hittar vi de personer med hög frånvaro i skolan, elever som inte stimuleras utifrån sin begåvning och personer som är arbetslösa eller sjukskrivna. Dessa personer behöver alla stimuleras utifrån egna intressen, sin egen förmåga och sina egna behov. Alltså individuella anpassning!

Trauma Geeks tankar om understimulans

Burnout is not just about overstimulation. It’s about missing the right kind of stimulation, the kind that brings us to coherence and flow. Burnout is about not having access to pleasure, joy, safe connection, and rest. Burnout comes from not having coregulation, not having safe home space, not having a network of people we can call on for help, not being able to fully express ourselves, not having time in nature, not having time for hobbies or art or play. Burnout comes from not having any of the numerous things that mammals needs as social beings – clean air, reliable food sources, soundscapes without mechanical noise, natural water, singing, dancing, community, etc. 

Not having what we need is just as stressful to the body as being overstimulated. Not having what we need causes our nervous system to send the same danger signals and activate the same stress responses as when we encounter a significant threat in our environment. Not having what we need is perceived as a significant threat to the body. 

Burnout recovery is not ONLY about avoiding too much stimulation and resting/sleeping as much as possible. It’s also about finding healthy and helpful stimulation to replace aversive stimulation. 

The kinds of stimulation that tell us we are safe at an Autonomic level can be incredibly difficult to access in the modern world. Burnout is 100% not your fault. It’s a collective problem that requires a collective solution. 

Burnout is often caused by the wrong kind of stimulation. Healing is often about finding the right kinds of stimulation for our nervous system to perceive deep safety. I want to work towards creating a world where the right kind of stimulation is more easily accessible by all.